Plastrapporten 2021

Med Plastrapporten hoppas vi kunna öppna upp för fler samtal om hur vi tillsammans kan hitta fram till goda lösningar för en hållbar plastproduktion och en cirkulär plastanvändning.  Tillsammans kan vi skapa ett bättre cirkulärt flöde för plasten. Det är ett viktigt steg för att behandla vår planets resurser smartare.
Plastrapporten 2021

Vägen till cirkulär plastanvändning

Ska 2020-talet bli årtiondet då vi tar stora kliv för att göra plasten till en del av den cirkulära ekonomin? Många av de tekniska förutsättningarna finns, men det gäller att få till en lönsam modell. Vi på Orkla Sverige vill aktivt verka för ett ökat samarbete i hela värdekedjan. Vi hoppas att rapporten ska fungera som startskott för en ökad dialog kring plast och dess utmaningar och möjligheter. Rapporten bygger på intervjuer med experter inom området för förpackningsfrågor, återvinning och cirkulär ekonomi, samt case om förpackningslösningar i framkant.

Läs Plastrapporten 2021

The Plastic Report 2021

Will the 2020s become the decade that we make great strides to make plastic a part of the circular economy? Many of the technical prerequisites are in place, but it is important to establish a profitable model. At Orkla in Sweden, we want to actively work for greater cooperation in the entire value chain. Because one thing is certain – this is no “quick fix”. Nor is it something that one single actor can achieve alone. We can only do it together. We hope that the report will serve as a starting point for an increased dialogue about plastics and its challenges and opportunities. The report is based on interviews with experts in the field of packaging issues, recycling and circular economy.

Read The Plastic Report

Varför behöver vi ett cirkulärt system för plast?

Plast som förpackningsmaterial har flera fördelar. Därför är det ett mycket vanligt förpackningsmaterial, inte minst inom dagligvarubranschen. Samtidigt uttrycker många konsumenter oro över plastens miljöpåverkan. Vägen framåt är en cirkulär ekonomi för plastförpackningar, där materialet cirkulerar. För att få till en storskalig återvinning måste hela försörjningskedjan och hela samhället bidra.

Plastens väg mot cirkuläritet

Insamling och återvinning av plast i Sverige

Totalt skapas cirka 1,7 miljoner ton plastavfall i Sverige varje år. Majoriteten, cirka 80 procent, faller ur återvinningssystemet och går till energiåtervinning. Detta står för över hälften av el- och fjärrvärmesektorns utsläpp, 2,6 miljoner ton under år 2018. Hushållen sorterar i dag ut cirka hälften av plastförpackningarna, resten blir så kallat restavfall som förbränns. Även i andra led i återvinningskedjan finns det problem, vilket innebär att det i dag bara är mellan 10-20 procent av plastförpackningarna som faktiskt materialåtervinns.

Tekniska begränsningar gör att till exempel laminat, svartfärgad plast, och plast blandad med andra material exempelvis metall, sorteras bort. Producenter och förpackningsföretag behöver förändra sitt sätt att arbeta, och ställa nya krav på förpackningsdesignen. För många plastsorter saknas det dessutom en sekundärmarknad, vilket innebär att viss plast som inte går att sälja som återvunnen istället går direkt till förbränning.

10-20 procent av plastförpackningarna materialåtervinns idag

Bild på statistik om hur många som tycker det är viktigt att återvinna plastförpackningar

Användning av återvunnen råvara

Återvunnen råvara tillhör ovanligheterna inom plastindustrin i dag och bara en minimal del återvunnet material används i nya förpackningar. Men fungerande lösningar och system finns. Många produkter går alldeles utmärkt att tillverka av återvunnen plastråvara. I dag används plast från återvunna plastförpackningar ofta till sopsäckar, krukor eller plastprofiler, men sällan till nya plastförpackningar.

För att säkerställa att det inte finns ämnen i råvaran som är olämpliga i kontakt med livsmedelsprodukter finns ett speciellt regelverk för användning av återvunnen plast i livsmedelsförpackningar.  Regelverket kräver att det finns en spårbarhet i systemet, vilket i praktiken innebär att det i dag nästan enbart är återvunnen PET som är godkänd för livsmedelsförpackningar. Det är den enda plastfraktion som vi har ett återvinningssystem för i Sverige och på EU-nivå med spårbarhet.

Ett andra alternativ är att jobba med skyddsbarriärer, men även det kräver så kallad “ren” återvunnen plast. Utöver PET-systemet handlar det i dag framförallt om stängda insamlingssystem från företag eller offentlig sektor, som skapar system med rena fraktioner. De rena återvunna granulaten är åtråvärda och tros bli en bristvara framåt.

67 procent tycker det är viktigt att de produkter de köper har återvinningsbara förpackningar

Huruvida förpackningen kan återvinnas är den viktigaste

Biobaserad plast

Den biobaserade plasten står för bara knappt en procent av de mer än 320 miljoner ton plast som produceras årligen i världen. Utvecklingen av biobaserad plast drivs i dag främst av miljömedvetna kunder och konsumenter som vill minska koldioxidutsläppen. Även om biobaserade plaster rent tekniskt inte kan ersätta alla plaster så kan alla plastförpackningar produceras av biobaserad plast. Biobaserad plast är dessutom ofta tillverkad genom helt fossilfria processer.

Biobaserad plast tillverkas i dag främst av biomassa som sockerrör och cellulosa och en ständig fråga är hur mycket råvara som finns tillgänglig för biobaserad plast. Samtidigt används till exempel restprodukter från andra industrier, såsom skogsindustrin, för att tillverka biobaserad plast. Utvecklingen går också snabbt framåt och i framtiden kan koldioxid gå från att vara en oönskad växthusgas till att vara en användbar råvara för att tillverka plast.

 

36 procent är villiga att betala mer för förpackningar av biobaserad plast2

Läs mer om våra initiativ för en mer hållbar plastanvändning

Läs mer om våra initiativ för en mer hållbar plastanvändning