Varannan svensk vill handla klimatsmart

Varannan svensk vill handla klimatsmarta livsmedel. Samtidigt baserar de flesta sina val på den kunskap och de uppfattningar man redan har, snarare än att titta efter klimatmärkningar. Det visar en ny Sifo-undersökning på uppdrag av Orkla i Sverige.

26/11/2020

Butiksbild

– Att så pass många svenskar vill handla klimatsmart är en verkligt positiv förändring som är glädjande att se. Det vi äter står för ungefär en tredjedel av hushållens klimatutsläpp vilket gör att du som individ verkligen har möjlighet att göra skillnad för klimatet genom att aktivt välja vad du äter, säger Agneta Påander, hållbarhetsdirektör på Orkla Foods Sverige.

Varannan svensk, 49 procent, försöker handla matvaror med lågt klimatavtryck. Andelen är något högre bland kvinnor, där 57 procent uppger att de i ganska eller mycket hög utsträckning försöker handla matvaror med lågt klimatavtryck, jämfört med 41 procent av männen. Särskilt unga kvinnor i åldrarna 18–29 år vill handla klimatsmart. Bland dem är det hela sju av tio, 68 procent, som försöker handla matvaror med lågt klimatavtryck. Bara 14 procent av svenskarna tar inte alls hänsyn till matvarornas klimatavtryck när de handlar mat.

– Vi livsmedelsföretag måste bli ännu bättre på att stärka konsumenters möjlighet att göra informerade val, vilket undersökningen visar att många vill. Vi måste bidra med verktygen och mer kunskap kring vad som faktiskt är klimatsmarta val, säger Agneta Påander.

Det vanligaste sättet att gå tillväga för att handla matvaror med lågt klimatavtryck är att gå på den kunskap och de uppfattningar man redan har, så gör fyra av tio svenskar, 41 procent. Detta gäller oavsett ålder och kön. Bara 11 procent av svenskarna tittar efter klimatmärkningar för att avgöra matens klimatavtryck. Tre av tio, 32 procent, väljer ekologiskt för att handla matvaror med lågt klimatavtryck.

– Det råder flera missuppfattningar kring vad som är klimatsmart och inte. Många tror till exempel att närodlat är lika med klimatsmart, men transporterna står generellt sett bara för cirka en tiondel av en matvaras totala klimatavtryck. Vad vi väljer att äta, och även hur maten är producerad, har störst påverkan på matens klimatavtryck. Men inte heller ekologiskt är per automatik mer klimatsmart, även om det såklart finns många andra positiva värden med att handla närodlat eller ekologiskt. Det enklaste sättet att äta mer klimatsmart är att äta mer grönt och att inte slänga någon mat, säger Agneta Påander.

Bara 11 procent av svenskarna vill att matvarans klimatavtryck ska synas på förpackningen med en siffra över utsläppen, till exempel koldioxidekvivalenter per portion. Desto fler, 45 procent, skulle vilja se matvarans klimatavtryck på en skala från bra till dålig direkt på förpackningen. 26 procent skulle vilja se en märkning som en symbol eller certifiering på förpackningen och 8 procent vill inte alls se klimatavtrycket på förpackningen.

– Det är tydligt att många svenskar vill göra klimatsmarta matval. Därför är det viktigt att klimatmärkningar för livsmedel blir mer lättförståeliga och även jämförbara mellan olika varumärken och olika butiker, säger Agneta Påander.

Undersökningsresultaten i korthet

  • Varannan svensk, 49 procent, försöker handla matvaror med lågt klimatavtryck.
  • Bara 14 procent av svenskarna tar inte alls hänsyn till matvarornas klimatavtryck när de handlar mat.
  • Fyra av tio utgår från den kunskap man redan har för att handla matvaror med lågt klimatavtryck.
  • Bara 11 procent tittar efter klimatmärkningar för att handla varor med lågt klimatavtryck.
  • Nästan varannan, 45 procent, föredrar en klimatmärkning som anger klimatavtrycket på en skala från bra till dåligt på förpackningen, framför en siffra över klimatutsläpp, symbol eller certifiering.
  • 8 procent vill inte att klimatavtrycket ska framgå alls på förpackningen.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes som webbintervjuer genom Kantar Sifos webbpanel på uppdrag av Orkla i Sverige. Undersökningen genomfördes bland 1 082 svenskar i åldern 18–79 under perioden 20–22 oktober 2020.